oh happy day !

Har sovit som en björn kan jag meddela med några få uppvak, men det är liksom något som numera hör till vardagen. Vaknade 08.25 så då steg jag upp o sminkade mig, drack honungsvatten och förberedde mig inför intervjun. Sen efter ett tag inser klanten Nilsson att jag glömt min ögonfransböjare-OH NO jag vet men jag ser inte klok ut när jag inte har den. Det är som en snickare utan hammare... Får hoppas att Anna tycker om mig som person och att hon ville se mer av mitt katastrofjag. Iaf så var det fett oväder när jag gick från Nathalie till t-banan... Det regnade som svin och rakt in i ansiktet på mig, när jag steg av på Thorildsplan så haglade det som stryk. Frågade efter vägen och det var sjukt nära. Hitta.se kan slänga sig i väggen... Var på kontoret ca 25 minuter i elva. Anna som skulle intervjua mig var klar tidigare med personen innan så jag fick mer tid än vad som egentligen var tänkt. Något jag lärt mig av ??? någon-inte tror jag att det var från varken pappa eller mamma men det var att alltid komma i tid eller innan. Eller så är det bara något tix jag har fått för mig... Blir stressad av tanken att vara sen så jag stressar i 190 och gör ALLT för att komma i tid. Intervjun gick bra, Galet och nu menar jag galet fint kontor. Det var som att vara i utlandet när man befann sig där... Borde göras ett repotage om det finaste kontoret ever.

Efter intervjun så var det i princip snöstorm ute så jag åkte tillbaka till Mariatorget med en gång. M låg och sov o N snokade på internet. Jag kände och känner mig sjukt krasslig så det blir lugnt för min del med halstabletter och honungsvatten så att jag är frisk innan helgen. Jaasi sen vaknde M upp och då begav vi oss på upptäcksfärd, han fick peka vart han ville åka så då åkte vi till Fittja till en turk-mat-butik. Fett kewl... dock var Fittja mer ghetto än vad jag kunnat ana. Jag kissade typ ner mig när vi steg av tunnelbanan.

Åh jag älskar Stockholm, jag älskar tanken att alltid få njuta av vackra byggnader, att alltid få åka tunnelbana, att inte alla känner alla på både gott och ont, att det är stort och extremt, att jobba med något jag både är bra och trivs med. Jag hoppas att det här är början på något riktigt bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0